Ett ljusare Sergels Torg är ett led i att göra Stockholm till världens tryggaste huvudstad.
"Vi är stolta och glada över det resultat vi ser idag av vårt projekt Ett ljusare Sergels Torg. Vi hoppas att det ska bidra till att torget blir en mötesplats både för firande och för protesterande, så som det en gång var tänkt", säger projektledarna Charlotte Agoc från City i Samverkan och Maria Fiskerud från AkzoNobel.
AkzoNobel och City i Samverkan är, tillsammans med sina samarbetspartners, i full färd med upprustningen av en av Sveriges – och Europas – stora kulturskatter, Sergels Torg. Sergels Torg är ett arkitektoniskt landsmärke, dess underjordiska torg i flera nivåer gör det till det enda av sitt slag i hela världen. Byggt på 1960-talet av arkitekten David Helldén i slutskedet av modernismens era, tog torget sju år att färdigställa och nästan 20 år att planera.
Enligt arkitekthistorikern Martin Rörby, var torget från början tänkt att vara ett "centrum för den moderna människan". En plats där människor kunde samlas omgivna av affärer, gallerier, teatrar, restauranger, och med goda kommunikationsmedel. Men torget hann knappt färdigställas innan området började få problem. "Knarklangare flyttade in redan efter några veckor” berättar Martin Rörby, från Stockholms Skönhetsråd. Tillgängligheten till torget via buss, tåg och tunnelbana underlättade inte bara för den "moderna människan", den tilltalade även knarklangarna.
Kriminalinspektör Hans Örtendahl från Stockholmspolisen berättar att torget är varje polismans värsta mardröm: skillnaden i ljus är så dramatisk att en polis som jagar en misstänkt i ena stunden kan bli totalt bländad av dagsljuset på torget, för att i nästa springa in i totalt mörker i passagen vid shoppingområdet. Dessutom finns det många in- och utgångar till torget, vilket gör det lättare för kriminella på flykt att smita undan i labyrinten av gator runtom torget.
Hans Örtendahls enhet tillhör en speciell brottsförebyggande enhet baserad i Klara distrikt där Sergels Torg är beläget. De utreder stöld, narkotikabrott och våldsbrott. Örtendahl tror att det finns omkring 100-200 missbrukare som för det mesta undviker det öppna torget och istället håller till i de mörka passagerna under gatunivå. "De föredrar att hålla till där det är mörkt, ruffigt och skumt. Öppna platser där det är ljust och fräscht undviker de däremot", menar Örtendahl. Han tror att om man ger kriminella fotfäste på en plats tar de snart över hela området. Så första åtgärden mot ett tryggare Sergels Torg är att installera starka lampor i vad Örtendahl beskriver är som en "mörk grotta".
"Om en plats är ful och mörk är människor inte rädda om den", säger Hans Örtendahl. "Ser den däremot ljus och inbjudande ut vårdar människor den väl". Målandet av taket är ett steg mot ett ljusare Sergels Torg – ett torg vi vill ge tillbaka till folket".
Henrik Gidlund, belysningsingenjör på Stockholms Stad, gjorde ett besök på torget för att se vad som kunde göras. De flesta lampor i de underjordiska passagerna hänger under takkupoler, vilket ger en skymt av fontänen ovanför. När fontänen är på och ljuset är rätt skapar vattenreflektionerna vackra mönster på golvet. Effekten är enastående och unik vid soliga dagar, men försvinner i princip nattetid. Slutsatsen var att det inte skulle göra någon större nytta att byta ut belysningen mot starkare lampor utan att samtidigt göra något åt taket. Ljuset skulle bara absorberas i dunklet. För att den nya belysningen skulle få någon effekt behövde taket göras ljusare.
Johan Ohlsson arbetar på City i Samverkan, en lokal ideell förening som arbetar för utveckling och förbättring av stadsmiljön. I åratal har de försökt få till en förbättring av miljön runt bland annat Sergels Torg.
"Trots det stora flödet av gångtrafikanter är det sällan någon dröjer sig kvar utanför affärerna i gångpassagerna", berättar Johan. "Människor undviker att stanna eftersom det är mörkt och otryggt".
Johan Ohlsson bestämde sig för att kontakta AkzoNobel och be om hjälp. Han ringde kommunikationschef Maria Fiskerud och berättade om sin idé. Maria trodde först att det var ett skämt. Men när hon förstod att Johan menade allvar blev hon eld och lågor och AkzoNobel gick helhjärtat in i projektet. "Jag blev stolt och glad över att de ville ha vår hjälp", berättar Maria Fiskerud.
Per Nimér som är AkzoNobels designchef träffade Martin Rörby för att diskutera vilka förbättringar man kunde göra runt torget utan att ge avkall på dess ursprungliga utseende.
När man var överens om vilka förbättringar som skulle göras hyrde AkzoNobel in en lokal målarfirma, Larsson Örnmark, för att påbörja projektet. Arbetet med att måla om började den 28 april och har till största del ägt rum nattetid mellan 01.00 och 10.00, för att undvika att störa kommersen under dagtid. Idag den 28 maj nyinviger vi torget och lämnar tillbaka det till stockholmarna.
"Vi är jätteglada att detta projekt genomförs. Det kommer att göra stor skillnad", säger Henrik Gidlund. "Torget är ett landmärke", fortsätter han. "Å ena sedan hyllar den det fria ordet, å andra sidan kopplas det ihop med droger och kriminalitet. En av de bra saker som detta samarbete har resulterat i är att vi tillsammans med AkzoNobel arbetar för att förändra den gängse bilden av Sergels Torg. Vetskapen om att vi faktiskt gör något för att torget ska bli en trevligare plats för alla, som det var tänkt från början, gör att stockholmarna kan känna sig stolta över sitt torg".
"Vi tror att Sergels Torg har framtiden framför sig, och inte bakom sig. Målandet av taket har varit avgörande för att skapa en plats där människor vill strosa runt och njuta av stadslivet", säger Martin Rörby. "Torget är huvudstadens hjärta".